Beredskapsöverenskommelser – en modell för robust livsmedelsberedskap

Tillgången på mat måste säkras i händelse av kris eller krig

I ett allvarligt säkerhetsläge står Sverige inför utmaningen att rusta upp livsmedelsberedskapen. Idag saknas det en statlig plan för hur landets kommuner säkerställer en robust livsmedelsförsörjning vid kriser eller samhällsstörningar.

Många kommuner väntar på andra och funderar på vad de ska göra på området. Det sägs att vi var först i landet. Nu måste fler följa efter, och samtala med de företag och organisationer som blir kritiska i en kris.

Björn Thodenius,
kommunstyrelseordförande

Lokal livsmedelsberedskap ökar motståndskraften

Branschorganisationen NIFA arbetar med att säkra driften av den lokala livsmedelskedjan. Vår modell för lokal beredskap har vi tagit fram med LRF, Region Värmland och Karlstads Universitet. På kort tid har ett 15-tal kommuner aktiverats i arbetet, många fler är intresserade av att starta upp beredskapsarbetet.

Livsmedelsberedskap handlar om att få medborgare att känna trygghet inför eller under en kris. Vår modell gör det möjligt för kommuner att samverka mer effektivt med lokala aktörer – samtidigt som vi bygger upp ett nationellt kluster av lokala samverkansytor.

Claes Jonasson,
VD NIFA

Näringslivet vill bidra och efterfrågar ledarskap

I beredskapsarbetet inrättas ett lokalt Beredskapsråd för planering och genomförande av proaktiva åtgärder. Vid kriser krävs tydliga och konkreta åtgärder för att samhället ska ha en god motståndskraft. Näringslivet vill bidra och efterfrågar tydlighet på lokal nivå, då det är där arbetet faktiskt sker. Särskilt viktiga är aktörer inom dagligvaruhandeln.

Om samhällskritiska matbutiker slutar att fungera blir det problem att få ta på livsmedel som är nödvändiga, inte minst om kommunen samtidigt ska få välfärdsbespisningar att fungera. Alla på orten måste dra sitt strå till stacken och någon ska leda det arbetet lokalt.

Johan Hellström,
ICA-handlare

Vanliga frågor

På vilket sätt är beredskapen för livsmedel extra viktig på lokal nivå?

I ett allvarligt säkerhetsläge står hela Sverige inför utmaningen att rusta upp beredskapen inom flera områden, däribland livsmedelsförsörjningen. Trots detta saknas idag en statlig plan för livsmedelsberedskap, oavsett om orsaken beror på krig, kris eller andra allvarliga samhällsstörningar. En utredning har presenterats för regeringen med förslag om att ge kommunerna ett större ansvar i livsmedelsberedskapen, men något konkret lagförslag har ännu inte lagts fram.

Hur kan en lokal överenskommelse säkra försörjningen i händelse av ofred eller kris?

I grunden är det en modell som leder fram till en så kallad beredskapsöverenskommelse mellan kommuner, parter inom livsmedelskedjan och övriga relevanta aktörer i det lokala näringslivet. Syftet är att stärka samverkan mellan offentlig sektor och det lokala näringslivet för att säkerställa en robust livsmedelsförsörjning vid krig, kriser eller allvarliga samhällsstörningar. Överenskommelsen fastställer roller, ansvar, samarbetsformer och förutsättningar. Sammanfattningsvis är det ett sätt för en kommun att systematiskt förbereda sig på att rätt ansvar kan tas av rätt aktörer i rätt tid.

Vilken direkt nytta leder beredskapsarbetet till?

Beredskapsöverenskommelsen är en del av vår modell som startar och strukturerar arbetet med livsmedelsberedskap på lokal nivå. Oavsett vad regering och riksdag beslutar finns det ett stort behov av att ha en organiserad strategi för lokal livsmedelsberedskap – erfarenheterna efter pandemin pekar tydligt på behovet. Primärt inrättas ett lokalt Beredskapsråd för livsmedel, som sammanträder två till tre gånger per år för att utvärdera och förbättra den lokala beredskape. Rådet utarbetar planer och kan, om resurser tilldelas, vidta proaktiva åtgärder för att säkerställa en stabil livsmedelsförsörjning, med särskilt fokus på energi, personal och varuförsörjning. Det genomförs även gemensamma övningar, regelbunden dialog och informationsdelning om hot och risker. På detta sätt får kommunen en samverkansyta som kan bidra till arbetet med risk- och sårbarhetsanalys (RSA).

Hur ställer sig näringslivet till beredskapsarbetet?

Många inom näringslivet oroar sig för att ansvarsfrågan är otydlig i en skarp situation, och att regeringen, myndigheter, kommuner och regioner skjuter över ansvaret på varandra. Näringslivet vill bidra men efterfrågar tydlighet på lokal nivå, då det är där arbetet faktiskt sker. Vid kriser krävs tydliga och konkreta åtgärder för att samhället ska ha en god motståndskraft.

Vilka livsmedelskedjor är anslutna?

Det är lokala butiker som ingår i överenskommelsen. NIFA har dock en nationell överenskommelse med ICA och för liknande diskussioner med andra kedjor, exempelvis Coop.

Kan fler lokala aktörer ansluta till överenskommelsen i ett senare skede?

Självklart. Modellen bakom överenskommelsen bygger på att fler aktörer ansluter över tid. Beredskapen är lika viktig oavsett kommunens storlek, och alla medborgare har rätt att känna sig trygga. Denna överenskommelse är en inbjudan till alla aktörer som kan spela en roll i en robust lokal livsmedelsberedskap.

Varför driver branschorganisationen NIFA arbetet?

Vi har fått i uppdrag av våra medlemmar – mat- och dryckesföretag – att säkra driften i händelse av ofred eller kris. Detta är en överlevnadsfråga och högt prioriterat av aktörer i hela livsmedelskedjan. Med NIFA:s erfarenheter från tidigare projekt kring livsmedelsberedskap som vi genomfört i samverkan med LRF Värmland, Karlstad Universitet och Region Värmland tog NIFA därför, tillsammans med företag, fram en modell för livsmedelsberedskap på lokal nivå. På så vis stärker NIFA som branschorganisation även sitt erbjudande nationellt till såväl nya som befintliga medlemmar.

Vad kan NIFA göra för dig?

Skapa en plattform för samverkan i din kommun
Genomföra övningar
Göra inventering och kapacitets-studier
Bidra med erfarenheter från andra kommuner
Kunskapshöjande seminarier
Tillgång till ett privat beredskapsnätverk, FoodSec

Om NIFA – Nordic Innovation Food Arena

NIFA är en nationell branschorganisation som fokuserar på att skapa bästa möjliga förutsättningar för mat och dryckesföretag. Vi samverkar med kommuner, regioner och myndigheter för att stärka konkurrenskraften, lönsamheten och robustheten hos företagen. NIFA arbetar behovsdrivet och driver utvecklingsprojekt för att stärka livsmedelsbranschen. Våra projekt finansieras av deltagande parter vilket skapar en bra grund för samverkan, kostnadseffektivitet och transparens.

Framsteg hittills där lokala beredskapsöverenskommelser har tecknats

Livsmedelsverket har under året initierat satsningen ”Robusta butiker”. Merparten av de kommuner som ingår i den pilotsatsning som har startats upp under 2025 har tecknat beredskapsöverenskommelser. Det lönar sig att ligga i framkant.
Aktörerna har skapat en fungerande struktur för sitt lokala beredskapsarbete
Ett flertal kommuner har fått tillgång till externt offentligt kapital för att arbeta med beredskapsfrågorna

Referenser och citat från medverkande kommuner eller företagare

“Nu går vi i Filipstad i bräschen för detta och hoppas att fler följer efter”

Christer Olsson, Kommunalråd Filipstad

“Vi måste ligga i framkant för att kunna stå så starka som möjligt om det är en kris som kommer”

Christian Liljestrand, ICA Kvantum Filipstad

“Det pågår ett intensivt arbete med beredskapsfrågor på regerings- och myndighetsnivå i landet och vi ser ett stort behov av att komma igång med arbetet även lokalt och det markerar vi med den här beredskapsöverenskommelsen”

Tony Ring, Kommunalråd Karlskoga