Modell för robust livsmedels­beredskap

I ett allvarligt säkerhetsläge står hela Sverige inför utmaningen att rusta upp beredskapen inom flera områden, däribland livsmedelsförsörjningen. Trots detta saknas idag en statlig plan för livsmedelsberedskap, oavsett om orsaken beror på krig, kris eller andra allvarliga samhällsstörningar. En utredning har presenterats för regeringen med förslag om att ge kommunerna ett större ansvar i livsmedelsberedskapen, men något konkret lagförslag har ännu inte lagts fram.

I grunden är det en modell som leder fram till en så kallad beredskapsöverenskommelse mellan kommuner, parter inom livsmedelskedjan och övriga relevanta aktörer i det lokala näringslivet. Syftet är att stärka samverkan mellan offentlig sektor och det lokala näringslivet för att säkerställa en robust livsmedelsförsörjning vid krig, kriser eller allvarliga samhällsstörningar. Överenskommelsen fastställer roller, ansvar, samarbetsformer och förutsättningar. Sammanfattningsvis är det ett sätt för en kommun att systematiskt förbereda sig på att rätt ansvar kan tas av rätt aktörer i rätt tid.

Beredskapsöverenskommelsen är en del av vår modell som startar och strukturerar arbetet med livsmedelsberedskap på lokal nivå. Oavsett vad regering och riksdag beslutar finns det ett stort behov av att ha en organiserad strategi för lokal livsmedelsberedskap – erfarenheterna efter pandemin pekar tydligt på behovet. Primärt inrättas ett lokalt Beredskapsråd för livsmedel, som sammanträder två till tre gånger per år för att utvärdera och förbättra den lokala beredskape. Rådet utarbetar planer och kan, om resurser tilldelas, vidta proaktiva åtgärder för att säkerställa en stabil livsmedelsförsörjning, med särskilt fokus på energi, personal och varuförsörjning. Det genomförs även gemensamma övningar, regelbunden dialog och informationsdelning om hot och risker. På detta sätt får kommunen en samverkansyta som kan bidra till arbetet med risk- och sårbarhetsanalys (RSA).

Många inom näringslivet oroar sig för att ansvarsfrågan är otydlig i en skarp situation, och att regeringen, myndigheter, kommuner och regioner skjuter över ansvaret på varandra. Näringslivet vill bidra men efterfrågar tydlighet på lokal nivå, då det är där arbetet faktiskt sker. Vid kriser krävs tydliga och konkreta åtgärder för att samhället ska ha en god motståndskraft.

Det är lokala butiker som ingår i överenskommelsen. Nifa har dock en nationell överenskommelse med ICA och för liknande diskussioner med andra kedjor, exempelvis Coop.

Självklart. Modellen bakom överenskommelsen bygger på att fler aktörer ansluter över tid. Beredskapen är lika viktig oavsett kommunens storlek, och alla medborgare har rätt att känna sig trygga. Denna överenskommelse är en inbjudan till alla aktörer som kan spela en roll i en robust lokal livsmedelsberedskap.

Vi har fått i uppdrag av våra medlemmar – mat- och dryckesföretag – att säkra driften i händelse av ofred eller kris. Detta är en överlevnadsfråga och högt prioriterat av aktörer i hela livsmedelskedjan. Med Nifa:s erfarenheter från tidigare projekt kring livsmedelsberedskap som vi genomfört i samverkan med LRF Värmland, Karlstad Universitet och Region Värmland tog Nifa därför, tillsammans med företag, fram en modell för livsmedelsberedskap på lokal nivå. På så vis stärker Nifa som branschorganisation även sitt erbjudande nationellt till såväl nya som befintliga medlemmar.